Tematrio: Läst i sommar

Lyrans tematrio den här veckan vill att vi ska berätta om tre minnesvärda texter (romaner, noveller etc) som vi läst i sommar. Utmärkt, underlättar för mig att blogga ikapp litegrann ;) De tre bästa jag läst sen förra gången jag bloggade ikapp:

1: Kate Atkinson: Started early, took my dog
Jag gillar verkligen Kate Atkinson. Hennes senaste fyra böcker ser lite grann ut som deckare om man sneglar på dem snabbt, men jag skulle snarare föra dem till genren Riktigt Bra Romaner. Huvudpersonen Jackson Brodie (som jag också gillar skarpt) är f.d. snut och numera f.d. privatdeckare, och det brukar begås brott, och gamla brott brukar komma upp till ytan. Men det handlar i första hand om de inblandade människorna, hur det har påverkat dem att drabbas av eller begå brotten - och om de brott man begår för att försöka göra gott, försöka förhindra värre (?) brott. Ett ledmotiv i Started early, took my dog är ramsan For want of a nail, vilket innebar att mitt mentala soundtrack till boken blev Tom Waits' Misery's the river of the world. Ett rätt passande soundtrack, men det finns ljusglimtar av hopp också.

Jackson Brodie-böckerna rekommenderas mycket varmt; börja med Case Histories. Atkinson låter många olika personer berätta ur sina perspektiv, utifrån sina bakgrunder och motiv, och böckerna blir en både breda och gripande.

2: Neil Gaiman: Marvel 1602
Upplägget är rätt enkelt: Neil Gaiman tar 1900-talets superhjältar - X-Men, Fantastiska fyran, Avengers, Daredevil, Spindelmannen, Captain America m fl - och släpper ner dem år 1602 bland Drottning Elizabeth, inkvisition och första kolonin i Amerika. Och resultatet blir helt fantastiskt. Väldigt välfungerande alternativhistoria: påläst både om dåtiden och nutiden. Det är en mörk och dramatisk story samtidigt som den har den glimt i ögat som behövs när man tar 1900-talets superhjältar och släpper ner dem år 1602. Hela biten när tidsdimensionerna ska förklaras blir lite fånig, men resten är såpass gôrbra att det är okej.

3: Dan Simmons: Hyperion
Riktigt bra rymdopera. Den är upplagd à la Canterbury tales: de sju resenärerna som skickas till den farliga och halvt okända planeten Hyperion berättar en i taget sin historia. Genom deras historier får man inte bara lära känna dem som personer - lite i taget kommer det också fram hur galaxen de lever i ser ut, hur den har blivit som den är, vilka konflikter som finns på många olika plan. Ett rejält och imponerande världs- och romanbygge (med bara lite corniness här och där) som kommer att fortsätta i tre böcker till.

Alla böckerna har tagit sina titlar från dikter av John Keats, och detta är långt ifrån de enda Keats-referenserna. Förutom att Keats' Hyperion-dikter är sammankopplade med handlingen figurerar även andra av hans dikter och han själv som historisk person - och den enda (suck) kvinnliga huvudpersonen heter Brawne Lamia (LOL om man kan sin Keats). Och sedan, i en scen som är en tiopoängare av flera skäl, dyker han tillochmed upp personligen! På sätt och vis ...

Döden döden döden

Led som jag gjorde av boksvacka - och därmed hade konstigt mycket fritid - så hade jag bestämt mig för att vara med i Tematrion den här veckan vad den än handlar om. Och veckans ämne är: Döden.

Inte ett lätt ämne så jag blev inte klar igår, jag har brett ut mig och strukit och tänkt om och filosoferat lite för mycket. Det höll på att bli en lista efter Spectatias exempel, men nu blev det istället två trior.

Första trion: Döden.

Death,
Neil Gaimans version av den personifierade döden, är så sympatisk och vis att jag nästan blir arg ibland... Hon påminner lite grann om såningsmannen i

Döden tänkte jag mig så
av Bo Setterlind. Den är nästan för fin. Och när vi nu är inne på dikter som ger gåshud så drabbar

Död Amazon
av Hjalmar Gullberg mig lika hårt varje gång. För den som vill läsa historien bakom finns den här, och i antologin Århundradets ordmusik (En bok för alla).

Andra trion: Musikstycken jag vill ha på min begravning.

Fredmans epistel nummer 81,
Värmlandsvisan, och
Sången till livet (E lucevan le stelle) ur Tosca.

Trois trios de la France

Lyrans tematrio den här veckan har tema Frankrike, à cause de att imorgon är Le quatorze Juillet. Det blev trois trios - vite vite vite, de la République Francaise! (ett citat, bonuspoäng till den som tar det)

Tre franska romanförfattare.

Georges Perec.
Mannen som skrev en roman helt utan bokstaven e - La Disparition / Försvinna / A Void; e-lös recension här - och därefter en långnovell där den enda vokalen är e - Les Revenentes / The Exeter Text - recension med, tyvärr, alla vokaler i här. Perec skrev också pusselromanernas pusselroman (och när du pusslat ihop pusslet du gjort av tavlan du målat, tvätta rent och börja om), Livet en bruksanvisning. Bland annat.

Albert Camus.
Jag uppskattar Främlingen, men mer på ett intellektuellt plan och när jag känner mig flinande cynisk. Det är Pesten som ligger på hyllan böcker jag älskar. Hatten av, mina herrar!!

Jean-Philippe Toussaint.
En annan tossig fransos. Skrev små kortromaner med väldigt absurda handlingar, t ex Badrummet, Monsieur, Kameran och TV. Nån sorts Beckett möter Tati, slapstick med en existentiell axelryckning. Det var många år sen, måste läsa om någon av historierna en vacker dag. Badrummet torde vara god badkarsläsning.

Delad fjärdeplats:
Boris Vian för Dagarnas skum - surrealistisk jazz-absurdism extraordinaire - Marie Darrieussecq för Suggestioner - burlesk/grotesk satir som bökar upp all skit - och Jean-Marie Gourio för Hyssj - bara romantiskt skimrande bokporr.

Tre franska poeter.

Arthur Rimbaud, Guillaume Apollinaire och Charles Baudelaire. Tre ungdomskärlekar. Det var för länge sedan jag läste dem uppmärksamt för att nu kunna säga något klokt nog, men de har altaren i mitt poesihjärta.

Tre romaner som utspelar sig i Frankrike,
skrivna av utlänningar.

A tale of two cities av Charles Dickens.
It was the best of times, it was the worst of times. En av mina favoritskildringar av Franska revolutionen; dramatisk, romantisk, melodramatisk. Inte minst älskar jag den för den här biten: It is a far, far better thing that I do, than I have ever done; it is a far, far better rest that I go to, than I have ever known. ...osv...

April i Paris av Michael Willner.
Gripande skildring av ockuperade Paris under andra världskriget - för ovanlighetens skull, ur en ung tysk soldats synvinkel.

Paris Immortal av S. Roit.
Min för närvarande värsta guilty pleasure. Nyckelord: sexiga vampyer, yaoi, Mary Sue-fanfic. Rec av bok ett, bok två, bok tre.

Mer Frankrike här, mer Paris här!

Tematrion - Utomämnes

Veckans tematrio är OT, utomämnes, icke-bokrelaterat. Hmm. Funderade på varianten: vad jag inte hinner med så mycket jag skulle vilja - utöver att läsa förstås - vilket skulle bli skriving, gitarr, kamera; eller varianten: tatueringar - första, andra, och önskade. Bland annat och med mera. Men istället blir det en trio av: vem jag är, off topic, enligt nät-quizes:

1. Jag är Rupert Giles. OK, det är rätt bokrelaterat...

2. Jag är Kapten Kirk.

3. Jag är en total geek. Som om de två quizen ovan inte avslöjade det.

Av bokrelaterade quizes är jag också Cat's Cradle och Karrin Murphy.

Tematrio - Norge

Lyrans tematrio den här veckan är - för svenska bloggare - Norge. (Jag väljer att tänka att det bara har att göra med syttende mai och escapar den där andra ev. anledningen.)

Trion får bli tre författare som är några av mina favoriter i klassen Riktigt Bra Romanförfattare. Dvs sådana som kan skriva om människor och idéer, som kan gripa tag i dina känslor och fucka med ditt huvud.

1. Jan Kjaerstad.
Framför allt trilogin om Jonas Wergeland, Förföraren, Erövraren, Upptäckaren; men även Tecken till kärlek och i något mindre mån Kungen av Europa.

2. Erik Fosnes Hansen.
Framför allt Berättelser om beskydd [som heter bok 1, men blir det någon tvåa? nähä :(] och Psalm vid resans slut, men även Falktornet och nyss lästa Lejonkvinnan.

3. Herbjörg Wassmo.
Dinas bok, Lyckans son och Karnas arv. Nu är det ett stort antal år sedan jag läste dem, men minns trovärdiga, mångdimensionella historiska romaner med annorlunda, mångfasetterade romanfigurer det var ett äventyr att lära känna.

Vill nämna Erlend Loe också på sluttampen. Missa inte honom!! U-u-u, de små björnarna från Peru.

Tematrio: Hembygd.

Veckans tematrio hos Lyrans Noblesser har tema: hembygd. I underrubriken står det 'böcker som utspelar sig i din hemstad', men jag tar fasta på huvudrubrikens ord istället: även om jag har bott i Malmö i drygt 1½ år nu (och 7 andra städer förut) så är det Värmland som mest känns som min hembygd, där jag alltid haft en plats att komma hem till. Vilket blir samma hembygd som Lyran själv - och det blir litet dubletter med hennes trio...

Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga.

Naturligtvis. O sena tiders barn! det här är väl en av de värmländskaste sagor man kan hitta. Lövens långa sjö, kavaljererna och majorskan på Ekeby, skogarna, björnen på Gurlitta Klätt, Dovrehäxan, Brobyprästen, herrgårdarna och balerna, jagade av vargar över isen, älvarna och timret. Och Gösta Berling själv. Jag, älska antihjältar? (Bilden är från Västanå teaters sagolikt fantastiska uppsättning.)

Lars Andersson: Jag Herulen.

En poetisk färd genom Värmlands historia, med mer eller mindre konkreta nedslag i naturen och bland människorna, från istiden till nutid. En vacker bok i både text och foton. Verkar ha kommit samtidigt som Värmlands museums fasta utställning Jag Herulen invigdes?


Gustaf Fröding.

Strövtåg i hembygden och Räggler å paschaser kanske i första hand (morfar läste in Räggler åt oss när vi var småknytt, på mål. Dä ä e å. Å i åa ä e ö!). Men egentligen allt! Till och med En morgondröm har mycket värmländskt över sig. Och t o m Sven-Ingvars Fröding-platta spelar jag varm (på LP medan brasan knastrar, så ja, bokstavligen!) när jag är där.


STRÖVTÅG I HEMBYGDEN

I

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.

Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med käck melodi.

Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla, som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugo år,
det är dött och begravet och glömt.

Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt som finns
av det gamla i Alsterns dal."

II

Och här är dungen, där göken gol,
små tösor sprungo här
med bara fötter och trasig kjol
att plocka dungens bär,
och här var det skugga och här var sol
och här var det gott om nattviol,
den dungen är mig kär,
min barndom susar där.

III

Här är stigen trängre, här är vildskog,
här går sagans vallgång vild och lös,
här är stenen kastad av ett bergtroll
mot en kristmunk långt i hedenhös.

Här är Vargens gård av ris och stenrös,
här ljöd Vargens tjutröst gäll och dolsk,
här satt Ulva lilla, Vargens dotter,
ludenbarmad, vanvettsögd och trolsk.

Här går vägen fram till Lyckolandet,
den är lång och trång och stängd av snår,
ingen knipslug mästerkatt i stövlor
finns att visa oss, hur vägen går.

IV

Kung Liljekonvalje av dungen,
kung Liljekonvalje är vit som snö,
nu sörjer unga kungen
prinsessan Liljekonvaljemö.

Kung Liljekonvalje han sänker
sitt sorgsna huvud så tungt och vekt,
och silverhjälmen blänker
i sommarskymningen blekt.

Kring bårens spindelvävar
från rökelsekaren med blomsterstoft
en virak sakta svävar,
all skogen är full av doft.

Från björkens gungande krona,
från vindens vaggande gröna hus
små sorgevisor tona,
all skogen är uppfylld av sus.

Det susar ett bud genom dälden
om kungssorg bland viskande blad,
i skogens vida välden
från liljekonvaljernas huvudstad.

Tematrio: Läsning

Utmaningen Tematrio hos Lyrans noblesser har denna vecka temat Läsning! Ah, ett favoritämne! "People say that life is the thing, but I prefer reading", för att citera Logan Pearsall Smith. Jag kan nog inte hålla mig till tre böcker... Jag gör tre trior.

Läsandets utanförskap-trion:

Firmin av Sam Savage. En hjärtekrossande historia om råttan Firmin, som växer upp i ett antikvariats källare. Efter att ha ätit ett antal böcker inser han att han kan läsa. De andra råttorna är bara intresserade av mat, våld och sex, och med sin hjälte bokhandlaren kan Firmin inte kommunicera. Ensammare vore svårt att bli - om han inte hade böckerna förstås.

Dorés bibel av Torgny Lindgren. Berättarjaget har alexi, en grov form av dyslexi, och kan inte lära sig läsa, ses därför som obildbar. Men hans morfar har lärt honom hela världslitteraturen muntligen, och han har läst Dorés bibelillustrationer: i dem finns "allting om människans tillvaro här i världen".

En alltför högljudd ensamhet av Bohumil Hrabal. Huvudpersonen arbetar med att pressa returpapper till balar (i en källare, med råttor...), och har ofrivilligt blivit både lärd och filosofisk av alla böcker som passerat. Men boken utspelar sig (och skrevs) i 70-talets Tjeckoslovakien, en illa lämpad miljö för att vara lärd och filosofisk...

Ungdomsbokstrion:
När man först lär sig läsa är det som magi. En del författare fångar det så vi kan få återuppleva det:

Den oändliga historien av Michael Ende. Att läsa blandar vår verklighet med böckernas verklighet. (Alla har väl läst den?! Jag fick filmen i försenad julklapp, och har inte vågat se om den än... rädd att den är mycket bättre i minnet... och jag drar mig för scenen i träsket...)

Bläckhjärta-trilogin av Cornelia Funke. Att läsa högt blandar vår verklighet med böckernas verklighet. (Tvåan är den bästa boken i trilogin för ovanlighetens skull.)

Matilda av Roald Dahl. Matilda älskar böcker, men hånas av sina föräldrar som bara vill se på tv och lura folk på pengar. Lyckligtvis visar sig Matilda ha en gåva... (Har förresten för mig att Camus Den första människan var en realistisk, självupplevd variant av något liknande?)

Den tredje trion:

Fahrenheit 451 av Ray Bradbury. Min catchphrase brukar vara att F451 ska läsas av 1) alla som någonsin läst en bok 2) alla som aldrig läst en bok 3) alla andra. Om läsningens farlighet och nödvändighet i en dystopi där brandmäns arbetsuppgift är bokbål.

Thursday Next-böckerna av Jasper Fforde. Läsning är mäktigare, farligare och mer levande än du anat när folk hoppar mellan böcker, fängslas i dikter, gömmer sig i opublicerade verk, kidnappas ur romaner och anfalls av grammasiter. Metalitterärt på galnaste belästa brittiska nivå, rekommenderas alla bookaholics.

Hyssj av Jean-Marie Gourio. En ung man faller handlöst för en vacker bibliotekarie. De älskar vilt bland bokhögarna på hennes soldränkta bibliotek, han bygger henne en bokhylla och har böcker tydligt uppstickande ur varenda ficka han har. Hela tiden funderar han - som en utomstående, "oskyldig", aldrig tidigare bokintresserad - över böckernas underbara värld: bokmärken, böckers lukt, placeringar i bokhyllor, hur man ser ut när man läser.

OCH så ska självklart alla läsnings- och bokhandelsintresserade se Black Books!!

Det var ett litet urval... Fler böcker om läsing, skriving och böcker finns i Det Stora Biblioteket: på hyllan Lost in a good book. Nämnde jag att det var ett favoritämne? Ska nu kolla andras inlägg för fler tips :)

Edit 21:11: Visst tusan! Skulle ju ha med En bok för alla-antologin Elefanten i biblioteket också!!

Om böckerna blir utan elefanter
Då blir det trist att läsa

Edit 22:44: Snowflakes In Rain nämner Helene Hanffs Brev till en bokhandel/84 Charing Cross Road. Jag såg filmen flera gånger och läste boken en gång innan jag åkte till London första gången - och självklart var Charing Cross Road mitt främsta fokus då. Tyvärr hittade jag ju ingen motsvarande bokhandel... men jag hittade Foyles, Waterstones, Borders, Blackwells, Murder One och många andra. Jag överlevde :)