"These effete e-feet seem excellent!" the Reverend Excellence jested.
Nej, de e'nte reellt. Recensere en text efter Perecs eget regelverk? Ett exempel ger eventwellt heder, ett efter det e befengt. Ente lett heller.
The Exeter Text är den engelska översättningen av Les Revenentes, långnovellen Georges Perec skrev där e är den enda vokalen - till skillnad från La Disparition / Försvinna, som är en roman helt utan e. De två texterna är fullständigt olika. Försvinna är en rejäl roman, filosofisk och metalitterär och allt möjligt, och den följer alla språkregler. The Exeter Text däremot löser bristen på vokaler genom felstavningar och andra nödlösningar. Påminner mer om Ella Minnow Pea än Försvinna.
Exempel: Y får vara med i de fall det fungerar som konsonant, som i 'yes', men även i 'they'. Därmed kan översättaren Ian Monk använda 'ey' för alla [ei]-ljud och 'eye' för alla [ai]-ljud, och dessutom 'ee' för alla [i:]-ljud. Det blir reellee streynge.
Det är många franska låneord också, slang och föråldrade stavningar och ord. Rekommenderar att ha en omfattande och gärna gammal engelsk ordbok tillhands, samt en fransk av tillgängligt slag.
Men detta är ju typexemplet på att man inte kan bedöma originalet efter en översatt text. Jag har inte läst Les Revenentes, jag har läst The Exeter Text. Jag vet inte hur många nödlösningar Perec tog till - jag vet att han bad OuLiPo om viss grammatisk frihet, men jag vet inte hur mycket han utnyttjade den. Jag vet alltså inte om han använde lika många nödlösningar eller om han gjorde vad jag skulle trott var poängen med leken: tvingas välja ord med bara e i, vilket tvingar ut historien i oanade riktningar.
Själva storyn handlar om en kombinerad juvelkupp/orgie. Jodå. Greyvelee depreyved 'n' perverted Engleeshmen, Greek henchmen, then French eezee leys 'n' cheep screws. Strewth!
Jag kan inte ens sätta betyg på den. Intressant och förvirrande läsning. Imponerande förstås, men vansinnigt också. Heyelee weerd. Om man kan franska skulle jag definitivt rekommendera att läsa den i original. The Exeter Text finns i volymen 3 by Perec utgiven i VerbaMundi-serien (eller i dethär fallet, Lexesphere Press), där man även får med texterna Which moped with chrome-plated handlebars at the back of the yard och A gallery portrait.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
I must say, in my book, "imponerande" och "vansinnigt" går oftast hand i hand. Den lagoma stabiliteten sällan varken imponerande eller vansinnig och absolut aldrig både och.
Hoppas inte jag gav intrycket att Texten är lagom och stabil?
Jag gillar också imponerande vansinne - men det finns många sätt på vilka man kan vara imponerande och vansinnig samtidigt. Här var ett "men" på sin plats...
Skicka en kommentar