Läsandets utanförskap-trion:
Firmin av Sam Savage. En hjärtekrossande historia om råttan Firmin, som växer upp i ett antikvariats källare. Efter att ha ätit ett antal böcker inser han att han kan läsa. De andra råttorna är bara intresserade av mat, våld och sex, och med sin hjälte bokhandlaren kan Firmin inte kommunicera. Ensammare vore svårt att bli - om han inte hade böckerna förstås.
Dorés bibel av Torgny Lindgren. Berättarjaget har alexi, en grov form av dyslexi, och kan inte lära sig läsa, ses därför som obildbar. Men hans morfar har lärt honom hela världslitteraturen muntligen, och han har läst Dorés bibelillustrationer: i dem finns "allting om människans tillvaro här i världen".
En alltför högljudd ensamhet av Bohumil Hrabal. Huvudpersonen arbetar med att pressa returpapper till balar (i en källare, med råttor...), och har ofrivilligt blivit både lärd och filosofisk av alla böcker som passerat. Men boken utspelar sig (och skrevs) i 70-talets Tjeckoslovakien, en illa lämpad miljö för att vara lärd och filosofisk...
Ungdomsbokstrion:
När man först lär sig läsa är det som magi. En del författare fångar det så vi kan få återuppleva det:
Den oändliga historien av Michael Ende. Att läsa blandar vår verklighet med böckernas verklighet. (Alla har väl läst den?! Jag fick filmen i försenad julklapp, och har inte vågat se om den än... rädd att den är mycket bättre i minnet... och jag drar mig för scenen i träsket...)
Bläckhjärta-trilogin av Cornelia Funke. Att läsa högt blandar vår verklighet med böckernas verklighet. (Tvåan är den bästa boken i trilogin för ovanlighetens skull.)
Matilda av Roald Dahl. Matilda älskar böcker, men hånas av sina föräldrar som bara vill se på tv och lura folk på pengar. Lyckligtvis visar sig Matilda ha en gåva... (Har förresten för mig att Camus Den första människan var en realistisk, självupplevd variant av något liknande?)
Den tredje trion:
Fahrenheit 451 av Ray Bradbury. Min catchphrase brukar vara att F451 ska läsas av 1) alla som någonsin läst en bok 2) alla som aldrig läst en bok 3) alla andra. Om läsningens farlighet och nödvändighet i en dystopi där brandmäns arbetsuppgift är bokbål.
Thursday Next-böckerna av Jasper Fforde. Läsning är mäktigare, farligare och mer levande än du anat när folk hoppar mellan böcker, fängslas i dikter, gömmer sig i opublicerade verk, kidnappas ur romaner och anfalls av grammasiter. Metalitterärt på galnaste belästa brittiska nivå, rekommenderas alla bookaholics.
Hyssj av Jean-Marie Gourio. En ung man faller handlöst för en vacker bibliotekarie. De älskar vilt bland bokhögarna på hennes soldränkta bibliotek, han bygger henne en bokhylla och har böcker tydligt uppstickande ur varenda ficka han har. Hela tiden funderar han - som en utomstående, "oskyldig", aldrig tidigare bokintresserad - över böckernas underbara värld: bokmärken, böckers lukt, placeringar i bokhyllor, hur man ser ut när man läser.
OCH så ska självklart alla läsnings- och bokhandelsintresserade se Black Books!!
Det var ett litet urval... Fler böcker om läsing, skriving och böcker finns i Det Stora Biblioteket: på hyllan Lost in a good book. Nämnde jag att det var ett favoritämne? Ska nu kolla andras inlägg för fler tips :)
Edit 21:11: Visst tusan! Skulle ju ha med En bok för alla-antologin Elefanten i biblioteket också!!
Om böckerna blir utan elefanterEdit 22:44: Snowflakes In Rain nämner Helene Hanffs Brev till en bokhandel/84 Charing Cross Road. Jag såg filmen flera gånger och läste boken en gång innan jag åkte till London första gången - och självklart var Charing Cross Road mitt främsta fokus då. Tyvärr hittade jag ju ingen motsvarande bokhandel... men jag hittade Foyles, Waterstones, Borders, Blackwells, Murder One och många andra. Jag överlevde :)
Då blir det trist att läsa
7 kommentarer:
Snyggt jobbat. Matilda ska jag köpa till dottern :-)
Yes! Den ska alla tjejer växa upp med!
Vad hemskt sagt av mig. Alla ungar, menade jag förstås!
Har precis (i lördags) läst första boken om Thursday Next och kunde först inte bestämma mig om jag gillade den eller ej, men kapitulerade. :)
Åh, vilka bra boktips! Jag är blir jättesugen att läsa Fermin och En allt för högljudd ensamhet.
Tack!
Här var det tips minsann! Savage, Hrabal och Gourio ska jag hålla ögonen öppna efter.
Måste dock invända mot Fahrenhet 451 ... jag blev lätt besviken på den när jag läste (om) den på en sf-kurs i höstas. Tyckte att den kändes utsmetad och ytlig och för lång, trots att den är så kort. Sen fick jag veta att den från början var en novell, men att förläggaren övertalat Bradbury att göra den dubbelt så lång för att gå som roman. Dumt, tycker jag, för som kort komprimerad novell tror jag att den varit lysande.
"Firmin" är helt lysande! En så liten krake som samtidigt är så mycket större än de andra ...
Och jäklar vad roligt jag hade åt "Black Books", hoppas lovefilm snart skickar säsong två och tre.
Skicka en kommentar