Seeing the Future, Knowing the Past
med Liz Bourke, Kari Sperring, Karen
Miller, Sarah Ash, William B. Hafford
Om profetior och historia i fantasy.
Fallacy med fungerande profetior,
försöker lugna med idén om historia som hänger ihop och följer
bestämda linjer.
KM: (Försvarar statisk historia och
förutsägbara troper) You have to write to the people who are
reading your books. You can't tell people they're wrong.
KS: Yes, you can. That's what I do.
KS: Tanken på att ”mäns fantasy är
såhär, kvinnors fantasy är såhär” är inget annat än en
självuppfyllande profetia. Nämner Walter Jon Williams som exempel
på man som inte skriver 'mäns fantasy för män', att kolla upp.
LB: Profetior: i en realistisk fantasy
är de inte magi. Antingen skrivs de retroaktivt för att berättiga
det som redan skett, eller också är de the language of revolution.
Det är vanligt att the grand tale
väljs över the jagged edges. Folk är lata på det viset.
Det är under det här seminariet det
föreslås att en kan/bör ha lika begränsade genre-förväntningar
på fantasy som på så formulaiska genrer som romance och deckare.
Jag och många med mig: O_o Att ha likartade genreförväntningar på
fantasy som på deckare eller romans är (borde vara) som att jämföra ett
helt bageri med muffins el limpor.
LB eller KS: There's no such thing as
history, there's only histories.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar