tisdag 8 juli 2008

Robert A. Heinlein: Have space suit - will travel

I don't charge for world saving and don't do it to order; it just happens.
7/10

När vi nu ändå håller på med what ifs: Tänk om jag hade läst Have space suit - will travel för 20 år sen (gosh), när jag läste Den hemlighetsfulla ön, och när jag hade läst Liftarens guide bara ett ensiffrigt antal gånger... Då hade jag älskat den. Nu blir det tyvärr litet kuriosa över det...

En highschool-grabb i ett alternativt 50-tals-USA (med månbaser) vinner en rymddräkt i en tvålslogan-tävling. Rustar upp den till fungerande skick och tar en promenad hemmavid - och ett rymdskepp landar framför honom. Galaktiska äventyr vidtar.

Verne-referensen är ingen slump: det är samma känsla av "du vet aldrig vad som kan komma att hända så det är bäst att veta litet om allt, eller helst mycket om allt." Rätt vad det är behöver man kunna både latin och avancerad matematik. Och detta är självklart ännu en bok på listan "Böcker Douglas Adams läst". Får jaga rätt på en svensk översättning på nåt antikvariat och ge den till brorsonen när han blir sådär tio-tolv år.

4 kommentarer:

Jenny B sa...

Mmmm, jag *tror* att jag läste den boken (på svenska, har glömt titeln) när jag själv var ung tonåring, och älskade den. Men när jag läst om gamla sf-favoriter som vuxen på agendan har jag ofta blivit rejält irriterad på kvinnosynen och rasism i böckerna. Så synd. Men de enkla hjältehistorierna är toppen för en 13-åring!

Anonym sa...

Jag var också för gammal (femton, sexton år) för den när jag läste den, men jag tycker fortfarande att den är bitvis fantastiskt charmig. Särskilt de här båda dialogerna älskar jag.

//JJ

lazy sa...

Jenny - På svenska hette den Egen rymddräkt finnes, men den är ur tryck, som all annan SF på svenska...

Lyckligtvis kommer det ny SF med bättre synvinklar, även om inget förstås översätts...

Åka sa...

Jag läste den i precis rätt ålder: cirka 12. Det var den första sf-bok jag läste för att det stod "science fiction" på den, efter att ha blivit entusiastisk över _Vintergatans son_, en annan Heinlein. Jag läste om den massor av gånger, och avgudade Peewees lillgamla kommentarer och Kips förmåga att komma ihåg data och räkna ut saker i huvudet. Och jag ville ha en räknesticka (log-log duplex decitrig!).