Justina Robson: Living next-door to the god of love

”I am the god of love, so fucking help me”
7/10?

Läst halva boken, måste ta en paus. Kommer antagligen att fortsätta, för den är bra, tror jag. Den är bara för lång… När jag emellanåt läser SF vill jag ha mer F än S - det blir tjatigt i längden med alla restriktioner av typen ”den här världen funkar så här och så här (och låt mig förklara varför i extrem detalj) och det leder tyvärr till de här komplikationerna, som inte går att lösa, för världen funkar så här och så här, och oj, där hittade jag en magisk-teknisk regel till som styr världen.”

Plotten är alltför avancerad för att beskriva kortfattat, men som sagt bra… till att börja med iallafall. Och det är välskrivet bortsett från en återkommande tendens att vara kortfattad (ironisk med tanke på att boken är för lång…). Jag hoppas att fortsätta läsa en vacker dag.