Gudar, monster och poststrukturalistiska spindlar

Bar hem två böcker idag - min short list bara växer och växer. Jag behöver ett nytt adjektiv - short ain't quite right no more.

Gudarnas fall av Cornelius Jakhelln handlar om Ragnarök och gudarnas återkomst till dagens Norge - och har beskrivits som føkking kreizi...

Deathwish av Rob Thurman är fjärde boken om halvmonster-emo:t Cal och hans ninja-storebror Niko. (Ettan - tvåan - trean.)





Så nu tänker jag faktiskt, motvilligt, lägga Perdido Street Station på hyllan ett litet tag. Den är väldigt väldigt bra men lång och långsamläst. Jag betar av några snabblästare böcker, så fortsätter jag med den sen. Och det kommer jag att göra. Bara en sån här sak:

Det dyker upp en art enorma spindlar, som kallas Weavers. För dem är världen en Väv. Att leva är för dem att spinna väven - "They did not eat physical food: they seemed to subsist on the appreciation of beauty." Och vetenskapen om Weavers heter Textorology. Min inre poststrukturalist jublar! Roland Barthes som spindel! Yay!