Det finns ingen utvald hjälte.
9/10
Jag är estet, det kommer att ta kål på mig än. Så vansinnigt snyggt. Storyn är väldigt - jag vill inte säga brokig: bruten som ett prisma, ojämn som vad jag inte kommer på vad det heter, oljemålning så tjock att den blir som reliefer? Men storyn är nästan lika snygg - nej, inte riktigt lika snygg som bilderna. De får det att vattnas i munnen, jag svindlar och dricker med ögonen.
Grynings-/skymningsfärger och svart, skuggor och hemligheter och detaljer, stort och ödesdigert och nära och bittert. Märklig blandning - på ett rysande vis, stora-sagor-vis - av fornnordiska, asiatiska, fantasy-, hjältesago- och graphic novel-berättelser.
Och behöver vi hjältar?
Vi behöver iallafall hjältar som Peter Bergting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar