Oulipo

Om Georges Perec hade fått fortsätta skriva tills nu så tror jag att jag anar vad han hade använt för begränsningar/regler i en nutida text: Att börja skriva i ett ordbehandlingsprogram, och så fort stavningskontrollen underkände ett ord: välja det ord stavningskontrollen föreslår. Tanken svindlar inför vad resultatet kunde ha blivit; jag är frestad att göra experimentet när jag har några minuter över, men jag behöver ett färskt program isåfall: jag har redan rättat så mycket.

Tänk bara:
istället för rakryggade - kakryggade? (you can't catch me, I'm the gingerbread man!?)
istället för Medelhavet - sedelhavet? (Joakim von Anka? Bill Gates?)
istället för månnedgång - hånnedgång? (putting you down?)
istället för sköldvapen - skaldvapen? (pennan är mäktigare än svärdet! ha!)
istället för grönskimrande - grötskimrande? (wtf?)
istället för undflyende - kundflyende? (okej, de kan vara litet jobbiga ibland, men..?)
istället för kissekatten - bensinskatten? (riight...)
istället för svängom - svänggom? (It's Conrad Poohs and his Dancing Teeth!)

Om det potentiella Oulipo-projektet använde Open Office skulle det dessutom bli en fest i särskrivningar. Bruna håriga sjuka sköterskor överallt...

Jag är alltså för språklig kreativitet (en svenskalärare läste något jag skrivit; jag förklarade att jag läste Joyce; hon suckade) - uppfinn gärna egna ord, men underkänn inte andras för det...

Och att stavningskontrollen underkänner kladdkaka!!! De stackarna!!! Detta har hänt mig både i Word och i Open Office. Världen behöver mer kladdkaka, helt enkelt.

Sensmoralen? Lär dig ditt språk och upptäck vad du kan göra med det. Lita inte på datorer. Ät kladdkaka. Läs Perec. And try and live in peace and harmony with people of all creeds and nations.