The Classics in Speculative Fiction
referat av tre akademiska avhandlingar, med Julie Hofmann, Frances Foster, Liz
Gloyn, Sibylle Machat
1) Lands of the Dead in Speculative
Fiction jämförde Homeros och Vergilius med hur dödsriket skildras
i Earthsea- och Percy Jackson-böckerna.
2) Ancient Philosophers as Characters
in Post-Apocalyptic SF tog upp två verk som blandar samman klassiska
filosofer med postapokalyptiska världar på vad som verkar vara
intressanta sätt: Bernard Becketts Genesis och Robert Charles
Wilsons Julian Comstock.
Tog även upp två olika varianter av
postapo – med eller utan kunskap om den fallna förra
civilisationen – och olika nivåer postapo kan skildras ur, vilka
innebär olika saker för pålitlighet/exposition/vinklar/hur mycket
karaktärerna vet om världen de agerar i:
* non-fic communication: real author to
real reader
* implied fic communication: iplied
author to implied reader
* fictional mediation: narrator to
narratee
* action: character to character
3) Representations of the Minotaur in
London
Minotauren är oväntat ofta
förekommande i London-fantasy. Exemplen som tas upp är Neverwhere,
Sarah Douglass Hades' Daughter och Charlie Fletchers Stoneheart.
Minotauren lika hemma i London som i
sin labyrint; London som tidsdimensionell labyrint och palimpsest
diskuteras för andra gången, den här gången utan att åskan
försöker riva huset; gissningsvis tyckte London att hen gjort sig
hörd förra gången.
Minotauren, labyrinten, och
London/huvudstaden är alla saker som utmanar oss.
.jpg)
